Slit, inte släng

– Vi vill uppmuntra till att restaurera och förstärka yrkeskläder i stället för att alltid köpa nytt, säger Anders Jansson, chef på Swedols profileringsavdelning.

 Flamsäkra overaller för svetsare eller stuprörsjeans för hårdrockare. Oavsett användningsområde, har vi en utmaning när det gäller våra kläder. Textilindustrin behöver minska sin miljö- och klimatpåverkan. En av lösningarna är att röra sig bort från modeindustrins kortsiktiga horisont och istället bära våra kläder längre. Ta hand om dem bättre. Kvalitet framför kvantitet. Eller som Johan Dahlström, forskare inom industriell hållbarhet på RISE, säger: ”Idag tar de flesta producenternas ansvar slut i och med att de säljer produkten. De bör också erbjuda tjänster som gör att produkten håller länge och kan användas om och om igen.”


Anders Jansson, chef på Swedols profileringsavdelning

 PÅ SWEDOLS PROFILERINGSAVDELNING i Örebro jobbar de både med reparationer och produktutveckling för att leverera yrkesplagg som håller i längden. Här kasserar de inte skjortor bara för att de råkar ha några lösa knappar. Här lagar de dem.
– I ett fall upptäckte vi vid vår ankomstkontroll att det hade slunkit igenom några tillverkningsfel i ett parti skjortor. I stället för att returnera, med allt vad det skulle innebära med frakter, valde vi i dialog med tillverkaren att åtgärda problemet på plats. Det är ett viktigt hållbarhetsperspektiv, som går hand i hand med vår vilja att erbjuda kunderna så tidseffektiva lösningar som möjligt, säger Anders Jansson, chef på Swedols profileringsavdelning.

SÖMNADSVERKSAMHETEN I ÖREBRO minskar inte bara onödiga frakter i textilindustrins värdekedja. Den innebär också att Swedol snabbt kan göra designändringar som efterfrågas av kunder. Allt för att göra plaggen mer hållbara.

– En golvläggare till exempel, kryper mycket på knä i sitt arbete. Där skulle man kunna tänka sig att man behöver någon typ av extra förstärkning på yrkesplagget för att det ska bli motståndskraftigt mot allt slitage det utsätts för. Med vår sömnadsverksamhet vill vi uppmuntra till att restaurera och förstärka yrkeskläder istället för att alltid köpa nytt.

MEN YRKESPLAGG ÄR inte som vilka kläder som helst. De är ofta en viktig pusselbit i användarnas arbetsmiljö och kommer därför med olika typer av certifieringskrav.

– Det är viktigt att förstå vilka ändringar man får göra inom ramarna för de olika kraven. Har du ett varselplagg med reflexmaterial får du till exempel inte ta bort för mycket sådant material från en viss yta. Detta eftersom det skulle innebära att du inte längre uppfyller kravspecifikationerna för ett visst certifikat. Vi kan våra plagg och vet hur vi ska göra dem mer hållbara utan att tulla på säkerheten, säger Anders Jansson.

 PÅ LOGISTIKCENTRET I Örebro jobbar de även på andra fronter för att få arbetskläder att hålla längre. En viktig utveckling är samarbetet mellan sömnads- och produktutvecklingsavdelningen. Det gör att man fångar upp kundernas behov tidigt och skapar en feedbackloop som underlättar framtagandet av hållbara designer.

– Om jag upptäcker att vi får flera sömnadsändringar på en specifik artikel, kan jag vidarebefordra den informationen till produktutvecklarna. Dessa kan i sin tur kika närmare på plagget och se om det går att göra en bestående förändring.

Text: Jakob Svärd. Foto: Samuel Unéus